Då var man back i ett regnigt Malmö. Vaknade upp sjukt trött, sliten, ont i halsen och med en förkylning på gång. Smällar man får ta. Det kostar att ligga på topp.
Vardag! Känns sjukt tomt men samtidigt lite skönt. Men tomt! Jag gissar på att jag kommer blogga flitigt nu, måste ju ha någon att berätta för! Det är bland annat det jag saknar som mest nu när jag inte längre har min sambo-sandy - att prata om ingenting! Småsaker liksom. Man vänjer sig snabbt. Och man vänjer sig snabbt tillbaka antar jag.
Efter några sjukt roliga men intensiva slutspurtsdagar på fjället med brudarna var det som att kroppen vaknade upp i slowmotion idag. Den bönade och bad om att få ta det lugnt, ligga kvar i sängen, vakna upp i maj. Men se det går ju inte. Har varit och fixat en del saker i morse. Typ tagit blodprov, en del ärenden och handlat MAT. Så nu åkte nyss frukosten ner.
Ja, det är ju mindre kul (dock inte helt oväntat) att komma hem till ett ekande kylskåp, vissna blommor och räkningar som skulle betalats sista mars. Hejhej försöka-ta-tag-i-livet-tisdag! Mina matvanor bör nog också ses över när jag ändå är igång. Jag tror det är ett tecken när man kämpar febrilt med att kunna knäppa byxorna. Så kan det gå ;)
Bilder från helgen kommer inom kort!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar