Sedan sist har jag hängt på Lilla kafferosteriet med Jakob och uppdaterat varandra om livet i stort och smått.
Kom hem och drog mig länge för att dammsuga upp det vita dammet efter elinstallationen. Det är i och för sig svårt att se det vita dammet i min vita lägenhet men jag kan intyga att det känns.
Ringde mamma i stället och pratade om livet i stort och smått.
Efter det drog jag mig lite till för att dammsuga men gjorde ett ryck när jag upptäckte att mina svarta strumpor faktiskt var vita. Packade även upp mina väskor vilket var jättejättetråkigt. Ännu tråkigare att jag ska behöva vänta en vecka på en ledig tvättid.
Efter deeet gjorde jag något av det vidrigaste man kan göra. Jag köpte till och med gummihandskar för detta ändamål tidigare idag och har sedan dess gått och dragit mig för det.
Okej, nu lät det typ som gastroskopi eller nåt men nää alltså, jag fick för mig att rensa avloppen. Ja, jag lämnade det för 5 veckor sedan i hopp om att det skulle rensa sig självt under tiden men se det gjorde det inte. Jag blev snabbt påmind om att det ju är sjukt irriterande när vattnet inte åker ner!
Att rensa avloppen händer mig inte så ofta men när det väl händer så framkallar det klökningar hos mig. Kanske just därför. För att det inte händer så ofta alltså. Hur som helst - något säger mig att det finns någon typ av medel som man häller i vasken så att sörjan i rören löser upp sig självt? Det verkar vara på tiden att jag uppdaterar mina städkunskaper.
En annan sak om avlopp. Varför läcker det ALLTID när man sätter ihop rören igen på exakt samma sätt som när man skruvade i sär dem. Det är ett mysterium. Denna gången fick plastfolie bli min räddning.
Det verkar även vara på tiden att jag slutar mala om mina avlopp. Insåg just att jag inte bara ägnat er en rad åt detta utan typ tio.
För att på något sätt gottgöra det ska jag säga att jag efter avloppsrensningen tog en dusch och lyssnade på både regn och fågelkvitter för jag har ett litet fönster i mitt badrum serru. Det var väl trevligare! Det här är sånt som ni får stå ut med nu när jag måste berätta för nån! Livet i smått.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar