Det börjar tunna ut med folk på Sats nowadays. Men man vet att de kommer tillbaka. Den 2 januari hänger de på låset och sen är det fullt på passen i två veckor framöver. (De säger jag - som om jag vore någon annan). Bara för att jag råkar träna två dagar innan jul detta året.
Jag fullkomligt älskar julen - har alltid gjort. I år också men det är dock första gången som jag knappt orkar röra vid den. Den känns mest tidsödslande. Jag har annat för mig för fan. Därför har jag ansträngt mig till minsta möjliga mån och förlitar mig på att min familj orkar fira för jag kan redan må illa över blotta tanken på julmat, kräkas över alla hetsiga julklappshandlare och spy över Ernst som har tid att ägna ett halvt liv åt julpyssel.
Ordet julmys används flitigt på FB, gärna med ett ♥ efteråt. Och hur många plåtar med lussekatter har man inte sett vid det här laget. Eller hur många bilder med 1 mm snö som hunnit smälta efter att fotot tagits har man inte sett vid det här laget. Eller hur många misslyckade julgranar med tingeltangel i har man iiinte seeeett vid det häär laaaaaget. Men visst är det härligt ändå. Okej, den sista meningen la jag till för att inte förknippas allt för mycket med Grinchen.
Summa summarum. Vilket stökigt inlägg. Jag kommer få ångra det här när jag också smäller upp bilder från mitt julmys om några dagar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar